Jag har slutat flyga.

16 april, 2017

slutaflyga

Först kanske jag måste backa bandet lite. Det senaste året har min inställning till hur jag lever mitt liv ändrats radikalt. Idag går inte en dag utan att jag funderar på hur det jag gör påverkar vår planet. Det har varit en lång och med facit i hand alldeles för långsam resa. Det som länge var begränsat till att köpa ekologiskt och källsortera har blivit något helt annat.

Under detta senaste år har jag läst fler böcker, lyssnat på fler radioprogram och sett fler filmer än någonsin tidigare om vad det är som håller på att hända med jorden. För mig står det klart att vi alla har ett ansvar, och att fortsätta låtsas som om det är ”business as usual” är inte hållbart. Några tips kommer i slutet av inlägget för den intresserade.

 

Flygets klimatpåverkan

Enligt Svenska Miljöinstitutets (IVL) klimatkontot.se ligger en hållbar nivå av koldioxidutsläpp per capita på cirka 0,7 – 1,5 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år. Jag gjorde själv den snabba enkäten på denna hemsida. Mina egna utsläpp det senaste året ligger på kring 10,4 ton CO2e. 6.9 av dessa ton ligger på transporter. Tar jag bort min flygresa till Nepal i år blir resultatet 4,6 ton. Resten är en stor mängd bilåkning. Frågan är också om några utsläpp alls är hållbara när forskarkåren säger att vi måste gå mot negativa utsläpp till 2050. Jag börjar med flyget, och tänker sedan fortsätta minska mina personliga utsläpp på andra sätt.

 

Fem år utan flyg

Min plan är att skippa flyget helt i fem år. Sen utvärdera hur det gått, vart världen är på väg och vad som händer med flyget. Jag har dock svårt att se att jag skulle omvärdera mitt beslut då. Mina egna privata resor är, bortsett uteblivna drömresor, enkla att kapa. Jag lägger till en klausul i mitt avtal med mig själv. Det är okej att flyga hem vid akutfall, till exempel sjukdomsfall hos närstående.

”Min plan är att skippa flyget helt i fem år. Sen utvärdera hur det gått,
vart världen är på väg och vad som händer med flyget.”

Det är mycket jag är beredd att ge upp. Jag förväntar mig inte en applåd eller en medalj. Det handlar bara om vad jag tycker att jag har rätt att uppleva i utbyte mot att förstöra planeten ännu mer. Platser jag drömt om att åka till igen eller för första gången. Grand Canyon, Nepal, Island, Färöarna. Faktum är att jag nog gjort min beskärda del av upptäckande långt hemifrån. Det får räcka nu. Jag hoppas i framtiden att det kommer finnas ett alternativ till resor utan fossila bränslen inblandade, speciellt paddelresor. Tyvärr går det inte i dagsläget att ta en kajak på tåget. Men jag är också inställd på att en fossilfri framtid kräver en rejäl omstrukturering av våra liv och värderingar. Det är definitivt värt det.

Jag känner så klart ett visst vemod när jag tänker på det. Samtidigt känns det konstigt att vi i den rika delen av världen har nästan räknat dessa upplevelser som en rättighet, trots en ökande medvetenhet om vad koldioxidutsläpp innebär. Forskningen blir tydligare och tydligare, men vi flyger mer och mer.

 

Klyftan mellan ord och handling

George Marshall skriver i The Guardian: (Min översättning, länk till originalartikel i slutet på inlägget)

”Tänk er att någon hittade på en smart ny kampanj mot rökning. Den visar starka bilder på människor som dör i lungcancer följt av texten: ‘Det är lätt att vara hälsosam, rök en cigarett mindre i månaden’.

Vi vet utan en sekunds reflektion att den här kampanjen skulle misslyckas. Målet med kampanjen är löjligt och motsättningen mellan bilder och budskap är så stor att de flesta rökare skulle bara skratta åt det.”

Han går vidare med att diskutera små miljöinsatser i vardagen. Vi kan undvika plastpåsar, låta bli att koka för mycket vatten, stänga av TV-apparatens standbyläge. Det känns bra att göra sin del för planeten, men det tar inte emot så mycket. Det är, relativt sett, lätt. Det hjälper också försvinnande lite jämfört med saker som är jobbigare att ta bort. Han skriver:

”Människor kan göra informerade beslut med vetskapen att t. ex. en tur-och-retur-resa till Australien har samma klimatpåverkan som 730 000 plastpåsar eller 176 000 överfyllda vattenkokare.”

 

Är det möjligt?

Jag vill testa om, och visa att, det går. Med rätt inställning så tror jag inte det kommer att kännas som en uppoffring. En stor del är faktiskt för min egen skull, det ska jag inte hymla med. Jag vill kunna ha ett renare samvete, att jag gjorde min del för att stoppa förändringarna som kan bli katastrofala om vi inte gör något. Barn som föds idag kan mycket väl leva till år 2100. Nyhetsbyrån Reuters skräder inte orden i ett debattinlägg. ”Dessa nyfödda kan leva länge nog för att uppleva mänsklighetens undergång”. Femtio år efter då vi måste nå noll eller negativa koldioxidutsläpp för att förhindra detta. Orden kanske låter överdrivna, men faktum är att katastrof är ett väldigt vanligt förekommande ord i många artiklar, böcker och filmer. Samhällskollaps är ett annat.

”Dessa nyfödda kan leva länge nog
för att uppleva mänsklighetens undergång”

Jag förstår att mitt liv är relativt lätt att justera på detta sätt, och att det inte ”går” för alla. Jag klandrar ingen, men jag hoppas gro ett frö. Några tankar kanske föds. Mycket handlar också, (tyvärr?), om politik. I dagsläget är flyget oerhört mycket billigare än tåget, även inom Sverige. Det gör det inte enklare att ta de där informerade besluten.

Så lite positiva tankar. Jag ser det som en spännande utmaning att hitta resmål utan att flyga. En snabb sökning på internet gör mig inte besviken. Och jag älskar att åka tåg.

Som avslutning vill jag säga. Det räcker inte att flyga mindre. Vi måste alla fundera över varje del av vårt liv. Konsumera mindre. Obegränsad tillväxt på en begränsad planet är en ekvation som inte går ihop. Hållbarhet och miljö måste bli en integral del i alla beslut som tas överallt i vårt samhälle, inte något som bara läggs till efteråt om det är möjligt. Vad nästa steg för mig blir, det återstår att se.

 

Europe’s 10 must-see natural wonders

Austria switzerland switzerland2 Österrike

 

Länkar för den intresserade

Klimatkontot.se

Can this really save the planet? George Marshall i The Guardian.

How Far Can We Get Without Flying?

Klimatkonsekvenser – WWF

The Brutal Logic of Climate Change

No country on Earth is taking the 2 degree climate target seriously

Scientists made a detailed “roadmap” for meeting the Paris climate goals. It’s eye-opening.

Forskare: Ohållbart att vi svenskar flyger allt mer

Klimatpåverkan från svenska befolkningens internationella flygresor. Metodutveckling och resultat för 1990 – 2014 Chalmers, FRT-rapport 2016:02.

 

Radio

Johan Rockström – Sommar 2015

Johan Rockström – Vinter 2015

 

Film

Before the Flood Tyvärr inte gratis längre, men väl värd pengarna, om så bara som en motivationsboost för personliga förändringar

Chasing Ice. Finns på Netflix.

Mission Blue. Finns på Netflix.

 

 




Kommentarer

  1. Inget annat än väldigt bra!

    Kommentar av Calle den 16 april, 2017 kl 16:06
  2. Jag hoppas det :)

    Kommentar av Erik Garmo den 25 april, 2017 kl 08:19
  3. Go go!
    Skönt att läsa att fler tänker på dessa frågor och verkligen försöker göra sin del av jobbet. Kan kännas lite ensamt ibland när en hör hur kollegor och familj och vänner tar för givet att de kan flyga på weekend shopping mm.
    Jag har själv gjort en liknande resa, bestämde mig för ca 10 år sedan att bara flyga vart femte år, vilket funkat bra, rest mer i europa än innan och har tagit ledigt ca tre månader vart 5e år och gjort en långresa som jag kunnat planera väl och ha att se fram emot. Har åxå dragit ner en del på annan konsumtion och bor litet med dagens mått mätt. Ett annat steg som jag tyckte blev naturligt för mig var att bli vegan. Dock kämpar jag fortfarande med att inte köra för mycket bil. Lycka till!

    Kommentar av Petter den 16 april, 2017 kl 17:40
  4. Hej, glömde helt bort att svara här!

    Det låter som en intressant lösning, kanske får bli det efter fem år. Förstår att det kan kännas konstigt med många bekanta som flyger ändå. Det är svårt.

    Håller själv på att gå över mer och mer till vegetarisk kost, det är intressant det också.

    Kommentar av Erik Garmo den 25 april, 2017 kl 08:20